Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 5. Om Medel-salter (§§. 71-165)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
150 Om Medel later. 5§. 143.
§. 143. Kungsvatten löser guld höggult,
samt bätre då acidum salis, än då acidum
nitri råder. Efter evaporation skjuter solution
an i cerystaller. Den fåälles af quicksilfver,
järn, koppar, tenn, tenn-och järnsolution,
samt alkalier. Blir solution efter fällning med
alkali fixum grön, utmärker det, at gulde
med koppar varit blandadt.
Spiritus nitri Glauberi löser ock guld,
men endast i slutit kärl och med tilhjelp af
eld, samt præcipiteras af sig sjelf, så snart
luft genom squalpning kommer in i massan.
Metaller kunna præcipitera hvarandra
utur solutioner, alt som de ega starkare
attraction til menstruum den ena, än den
andra, men pre metallen måste
iläggas ouplöst. Härutinnan gör dock guldet,
som har minsta frändskapen med syror,
undantag: det kan fällas af åtskilliga metalliska
solutioner. Då tenn-och guldsolutioner
blandas falla bägge metallerne ned; quicksilfver
uplöst i skedvatten (men ej då det är löst i
kungsvatten), fäller guld; järnsolution fäller
guld och holler sig sjelf uppe, dock faller
altid tillika litet ochra.
Om kungsvatnet är gjordt af acidum
nitri och salmiak blir det gulaktiga
præcipitat, som fås med alkali fixum efter
edulcoration och torkning så beskaffadt, at det i
lindrig eld afbrinner med stark smäll, och
kallas aurum fulminans. Består aqua regis af
saltpetersyra med koksalt, eller bägge
syrorne blandade, måste præcipitarion ells
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
