- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
185

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 2. Om jordarters smältning (§§. 175-179)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§§. 176, 177. Om Jordarters smältn. 185

t

måste dock vara med. Man kan bruka
mönja, brunsten och saltpeter tillika: kiseln och
pottaskan calcineras förut, och när de
lggas i glaspottan tilsättes nämda blanning.
Anm. 3. Svafvel, gips, hvit arsenik, bly och ten-kalk kun.

na i vederbörlig mängd förstöra brunstens röda färg

genom phlogiston, som de antingen sjelfve ega el-

ler draga til massan.
d) För mycket bly gör, at glaset i
solen får strimor. Så händer med de
engelske, hvilke smältas af 7 delar bly, 8 nitrum
och 24 kisel: glasen blifva rätt vackre, men
nog dyre. Vid smältningen äro pottorne
öfverbygde, at ej stenkolsröken må komma
åt glaset och förraga klarheten. I följe
härutaf kommer ej synnerlig stark hetta til
glasmaterien, hvilken derföre måste genom
mycket bly göras lättsmält. )

Anm. 4. Crystall-glas gjordt med bara saltartiga
ämnen blifva lättare, klarare, strängsmåltare, hårdare, och
bräckligare, än de, som hysa mycket blykalk: de
Venediske och fleste andre Europeiske höra til förra
slaget, och kallas i England Cromn-glass, men
deras Flintglass til det senare. DOLLONDS päfund, a
förena til optiska behof dessa bägge, grundas deruppå,
at det enas strälbrytning corrigerar det andras. At
kunna säkert tilreda flintglas, aldeles fritt för ådror,
skulle bringa denna invention til sin fullkomlighet,
hvarföre ock Parifiska Vet. Academien derföre utlofvar
1200 livres belöning. ,

At göra sämre glas.

§. 177. a) De almänt brukelige glasen

ääl af ].; quarts och 2 delar soda
eler pottaska, hvilken som kostar minst. Til
Ms5 retor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free