Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen, om vatten - 2. Om Vattenprofver (§§. 185-193)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 191-193. Om Vattenprofver. 205
Anm. Auctor har icke kändt rätta beskaffenhet af de
fina martialiska vatnen, hvilkas järn holles uplöst i
luftsyra och præeipiteras så snart denna i fri luft får
afsöndra sig. Grofva vitrioliska vatten kallas
gemenligen snartkällor, och kunna icke genom kokning en
gång frias från alt martiale, mycket mindre genom
Iuftens tilträde allena.
Hvad Auctor nämner om kalkhalltiga vattens
nytta eger ingen tillämpning vid de vanliga och kalla,
som aldrig holla denna så kallade jord uplöst i brist
af luftsyra, utan altid med öfverflöd deraf, närmast
lik obränd kalk. Genom kokning afskiljes denna
kalk och finnas thepannor dermed öfverdragas, den
gör säledes då hvarken godt eller ondt, men nytjas
det rådt, tyckes kalken disponera til obstruction,
hvilket åtskillige med mig ärfarit här i Upsala, hvaräst
vära annars ståteliga källor holla kalk.
§. 192. Vatten, som holla alun eller
någon annan i syra uplöst jord, äro högst
skädelige, emedan både basis och menstrunm
stanna quar i kroppen, ty ej allenast människan,
utan ock andra djur, ega alkalisk natur och
hysa flycktigt alkali, som förenar sig med syrån
til neutralsalt och fäller jorden, hvilken då
äfven stannar quar i kroppen.
Et vatten, som icke gifver nederslag
med alk. fixum är aldrig skadeligt at dricka,
undantagit det, som hyser arsenik (§. 190).
Anm. Ganska fällan räkas vatten, fom icke holla kalk,
åtminstone förent med acidum falis, men om desse
decomponeras af alkali vol. måste det vara förent med
luftsyra, hvilken då under sjelfva förrätningen haftar
vid kalken och gör den lik med obränd eller kri-
ta (5. 78).
§. 193. Järnvitriol är ibland de mäst op-
nan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
