Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde afdelningen, om bränbara ämnen - 1. Om Svafvel (§§. 194-206)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2o8 Om Svafvel. §. 195.
§. 195. a) Svafvel finnes uti alla malmer
få undantagne, såsom hornerts, blyspat,
blodsten, grå och hvit järnmalm.
Malm är en naturlig blanning af
svafvel och metall: afsondras det förra, så är
resten icke mera någon malm, utan
antingen metallisk jord eller ren metall, efter
olika skiljningssätt. Följakteligen, emedan
uld aldrig ensamt låter med svafvel
blanä sig, så gifves ej heller ren guldmalm,
utan antingen gediget eller blandadt med
annan metall, såsom i Adelfors guldkis, uti
hvilken til skärsten smält, guldet holler fig
hos järn och svafvel: likaledes förholler sig
med Schemnitzer gyldiska glaserts, hvaräst
silfver tillika ingår.
Anm. 1, Gemenligen kallas malm hvar och en mineral,
utur hvilken kan ärhollas metall. Som i almänhet
under treggehanda beskaffenhet förefaller i naturen,
nemligen gedigen, calcinerad eller mineraliserad, så
upkomma häraf äfven lika mänga slag malmer.
Gedigen kallas den, som ej allenast eger så mycket
phlogiston, som til metalliskt lynne fordras, utan
äfven är fri från svafvel: calcinerad, som finnes
beröfvad den mängd af bränbart, hvilken til
metallisk glans och natur är nödig, har således anseende
antingen af jord eller sten: mineraliserad äter får der
heta, som är med svafvel på det innersta förent och
uplöst. Svafvel är det enda ämne, som egenteligen
mineraliserar metaller, ty om man kallar blanningar
af metaller sins imellan, utan at svafvel är i dem
närvarande, äfven för mineralisationer, få följer deraf,
at ingen gedigen metall gifves, emedan nåpligen
någon träffas, som är aldeles fri från all annan metall.
Således holler vuxit guld altid silfver eller ää,
Sils-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
