- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
218

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde afdelningen, om bränbara ämnen - 1. Om Svafvel (§§. 194-206)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

218 Om Svafvel §§. 203, 204.

f) All balsam af prässade oljor sjunker
i vatten, men af destillerade flyter.
Anm. 2. Väsentelig olja 6 delar pläga lösa i tilräcklig
hetta 1 del svafvel. Kärlet får ej vara aldel I-
slutit, emedan det lätteligen då med största
voldsamhet sönderslås.

Syran i svafvel tyckes gå utur sin förening och
blandas med vatnet i oljorne, åtminstone händer det
med tiden och underhielpes af värma. I destillation
af svafvelbalsam fås ock icke nägot svafvel, utan
flycktig svafvelsyra och olja, just som då acidum vitrioli
i stället för svafvel varit nytjad.

Svafvel 1 del löses i spiritus vini 72, om bägge råka
hvarandra i form af ängor, hvilket Greve DE LAURA.
cuars uptäckt 1758: solution kan föllas med vatten
och smakar ej vämjelig. IEther löser på samma sätt.
Stark vitriolsyra, som kokar, smälter svafvel och sol.

verar deraf någon del. .
§. 204. Svafvel ingår i åtskilliga
eldfängda blanningar.
m nseå; eller nitrum fulminans,
består af lutrad saltpeter 3 delar, alkali
tartari 2 och svafvelblomma 1, väl samman-

rifne i glasmortel.

Om en knifsudd häraf lägges i en sked
af järnbläck, holles öfver ljuset och röres
väl om, at jämt smälta, afbrinner det med
sådan häftighet, at skeden släs utur handen
och en smäll höres, som et bösseskott. I
smältnings momentet sker antändningen, man
bor derfore väl omröra, at ingen ting
onyttigt förflyger. Orsaken är luften i saltpetret,
som af phlogiston i et ögnablek befrias och
ätertager sin spånstighet.

Detta pulver deliquescerar starkt och
förlorar sin kraft, om det aldrig så litet blir
fucktigt. Anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free