Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde afdelningen, om bränbara ämnen - 4. Om oljor och fetmor (§§. 215-227)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 224. Om oljor och fetmor, 255
rrRO1 föreslär, at göra medicinsk tvål til invärtes bruk,
utan kokning. Luten tilredes af bästa soda 2 delar.
I del bränd kalk och 12 gånger så mycket vatten,
som tilhopa upkokas, silas och inkokas til dess .
spec. blifver emot vatten, som 11 til 8. En del
sådan lut blandas med 2 delar god bomolja, ställes i
medelvärma och omröres dageligen, så fås på 7-8
dygn en stadig tvål.
Til fina tvåtarter brukas mandel-eller bom-olja,
samt raffinerad pottaska, eller bästa soda: de pläga
äfven ibland tingeras och parfumeras på ätskilligt sätt.
Til grofva såpor åter användas tren, talj, rofolja
och dylika fetmor, samt aska.
En tvål hör icke fucktas i luften eller vara skarp
af alkali, lösas både i vatten och spiritus vini, utan
at olje droppar simma uppå. Om tvål-uplösning i
spiritus vini drypes i vatten sker en præcipitation och
decomposition, ty stor del af nederslaget är icke
vidare lösligt i vatten. Tvål förstörs at syra och
fetman skiljes från alkali, som heldre förenas med
acidum: afskilda oljan löses sedan i spiritus vini.
Raltwatten kan verkeligen allena, utan alkali,
göra en art såpor. Jag har lagt osaltadt smör i en
flaska kalkvatten och låtit det stå väl täpt några dygn:!
smöret fick efter hand förändradt anseende och blef
til en del lösligt i spiritus vini. Det är förut nämnt
(. 168, anm. 3), at mjölk ystas af bränd kalk : det
som af syra præcipiteras utur vaslan är caseosum med
litet af det smöraktiga, hvilka nu lösas i spiritus vini.
Sjelfva vaslan är en stätelig såpa, som i hast gör
händerna helt hvita. ,
Anm. 2. Oljors antändning genom saltpetersyra
är et synnerligt phenomen, hvarom BoRRNICHIUS först
nämner 1671: han nytjade terpentinsolja. Man
arbetade sedan länge förgäfves at göra det efter.
Änteligen hann DE TOURNEFORT at 1700 antända
Sassafrasolja, HOMBERG 1701 tjock terpentinsolja, RobviERE
1706 olenm empyreum. Guayaci; HOFEMAN och GEOF-
FROI funno, at rökande saltpetersyra blanhdad med stark
vitriolislk lyckades mycket bätre, än den förra ensam,
och änteligen upgaf RovELLE den äldre 1747 ä 1
ånd-
v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
