Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 1. Om ädla Metaller (§§. 228-268)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
266 Om ädla Metaller. §.232
pa med 3 delat ant. crudum, som förut: den
förste, som nu erhålles kan man vara allde-
les säker, att den hyser bara guld och regulus
antimonii. De andre omsmältas med 3 gånger
så mycket ant. crudum, som första guldet väg-
de, gjutes som förut, de förste reguli gö-
mas och de andre smältas med ny antimo-
nium, o.s.v. Men merendels bliva nu i
första gjutningarne så små reguli, at man
snart måste höra up, emedan ej mera står
at vinna.
i) Alle nu vundne reguli äro fria från
oarter, de skrapas rene från plachman, vil-
ken gemenligen fäster vid dem. Det av-
skrapada lägges till de övrige, vilke tilho-
pa omsmältas utan tillsats, och om man arbe-
tar på ringa quantitet guld blir regulus så
liten att den för, blåsrör kan rensmältas:
blir den så stor, att det lönar mödan, bör
omgjutning därmed ske hela processen ige-
nom, som med guld, och får den ingalunda
förblandas med de rene reguli h.
k) Grunden till hela förfarandet är föl-
jande. Ant. crudum består av antimonii re-
gulus och svavel, samt ofta bly. Nu har
svavel attraktion till alla metaller utom guld,
och ibland de andra minst till antimonii re-
gulus, häremot har denne regulus mycken
benägenhet att förenas med guld. Således
går under smältningen svavlet ihop med de
främmande orenande metaller, men regulus
antimonii förenas med guldet. Detta sker
dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
