Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 1. Om ädla Metaller (§§. 228-268)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
276 Om ädla Metaller. §§. 236,237.
möjligt är, må lösas, varefter menstrum
avhällas och guldet är skedadt.
c) Sedan sköljas rullarne 2 gånger med
destilleradt vatten, som i ren tennskål blivit
uppkokadt, varefter dylikt vatten kokas
med dem i kolven, som så ofta itereras till
dess det avhällada ej på minsta sätt grumlas
av saltsyra eller koksalt.
d) Rullarne läggas med varsamhet på
skärvel, ty de äro nog sköre, glödgas i pro-
berugn, varunder de ansenligen draga sig -
tillsamman, samt bliva mer faste och hanter-
lige. När skärveln är lika het med muffeln
uttages den, och äro rullarne i förstone helt
gröne, men få under avsvalningen sin rätta guldfärg.
e) Sluteligen vägas rullarne, men rätta
karatigheten blir ej bekant, innan skedvatnets
hinterhalt är utrönt (§.237).
Att pröva skedvatten på in hinterhallt.
§.237. Fält skedvatten är aldrig starkt
nog, att skilja allt silvret från guldet, utan
lämnar mer eller mindre kvar efter sin styr-
ka. Att nu finna, huru mycket det bruka-
da skedvatnet lämnar kvar, förfares på föl-
jande sätt.
a) Två halva marker 24 karatigt guld
avägas, beskickas med 3 1/2 gång så mycket
rent silver, försättas med 5 gånger så
mycket bly, avdrivas på capell, skedas, sköl-
jas och upvägas (§§. 235, 236), då överskot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
