Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 1. Om ädla Metaller (§§. 228-268)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 247. Om ädla Metaller. 293
Att pröva silver på sin finhet.
§. 247. a) En lödig mark silver delas i
16 lod, när desse alla äro silver kallas det
16 lödigt eller alldeles rent, varemot om en-
dast 15 på marken äro silver och det ena
lodet koppar, eller någon annan oädel me-
tall, får det heta 15 lödigt, o.s.v. Det, som
nämnes för bergfint är därföre icke alldeles
fritt från andra metaller, såsom guld, bly,
koppar, m. m. dock går deras mängd på
marken endast til 1, 1 1/2, högst 2 gran. Ett
silver som håller 1 lod guld på marken vi-
sar sig på capell 16 lödigt och räknas så, till
dess fråga uppkommer om hallten på guld.
Anm. 1. En mark = 288 grän och 1 lod = 18 gr. := 288
ass. Således kan samma vikt brukas för både guld och
silver prover (§.234.anm.). I Frankrike räknas
på 1 mark 12 deniers och på var denier 24 grän,
så att 1 mark = 288 grän: 1 mark probervikt gör
der 36 verkliga grains.
b) Silvret, som skall proberas, utbultas
helt tunt med polerad hammare på polleradt
städ och klippes i små rutor. Härav invä-
ges på kornvågen 2 halva marker, till dub-
belt prov för säkerhets skull. Vardera in-
vikes i sitt särskilda, i trekant klippta papper,
som kallas Skernitsel.
Anm. 2. Invikning i papper kan undvikas, om man
nytjar utbultat bly: papper giver kol, om ibland
gör ogagn.
c) Att avpassa blyschweren bör man un-
gefärligen veta, silvrets lödighet, vilket, om
man år ovan att av anseende gissa, måste på
probersten utrönas, då probernålar ifrån 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
