Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 2. Om oädla hela Metaller (§§. 269-304)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 289, 290. Om oädla bela Metaller. 339
För at rätt utmärka hallten af oråstad
malm bör hollas räkning på råstnings
förlusten. Lät vara, at 1 centner förlorar 20
marker, så kan om 5 centner skall proberas,
emot hälften af det återstående eller 40
upgas 3 gånger 40 fluss och 3 glas, men som
detta lätt förer i irringar, så är bätre, at
upväga 3 centner råstad malm, samt fluss och
glas deremot, men sedan til slut göra
correction. Om 3 cetnern gaf 373, så måste 1
hel gifva 75 och följande räkning gifva
rätta hallten, neml. 100: 75 :: 80:. 6b.
Anm. Procenten bör hälst räknas efter oråstad malm på
sätt, som auctor här lärer.
Malm, som holler bara gediget, blå eller grön
kopparkalk och äckta kopparglas, frie fråän svafvel och
arsenik, behöfva icke råstas, utan kunna nedsmältas
med bränbara ämnen strax.
At probera gul berghlandad kopparmalm.
§. 290. Denna måste först vaskas (§. 279)
och sedan råstas (§. 280). Ju svartare gul
kopparmalm efter råstning finnes, dess
rikare är den, men ju rödare, dess mera
järnhalltig. Emot råstada malmen tages 3
gånger så mycket svart fluss och å
pulveriseradt crystallglas.
Som malmen är gul, så holler han en
hel hop järn, som i calcination mister
phlogiston och bör i smältningen förslaggas,
hvartil metalliske kalker äro benägne, både
med och utan förglasande ämnen. Ju mera
phlogiston en metall eger dess häftigare
angripes han af flusserne, och dess svärare re-
v.2 duce-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
