Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 2. Om oädla hela Metaller (§§. 269-304)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 291, 292. Om oädla hela Metaller. 341
ning upkomma, sedan det smält och innan
det klarnar, bör digeln skyndesammeligen
uttagas, annars förbrännes skärsten.
På detta sätt afskiljes bergart, ty skärsten
består af bara svafvel och metall. Kalk
ingår väl ibland, såsom vid Tunabergs och
Sala skärstensbruk, men är accidentel.
At probera skärsten på koppar.
§. 292. Detta kunde väl ske genom full
råstning och vanlig nedsmältning, men
regulus blir nog järnblandad. At minska
denna oart råstas ganska litet, så at allenast
svaflet en gång får afbrinna i sjelfva
muffelmunnen: den smältes sedan med lika mycket
borax å nyo til skärsten, hvilken blifver
ganska kopparrik, men väger mindre, än den
förra, i mon efter af brunnit svafvel.
Denna fullråstas, smältes med 3 delar
svart fluss och 3 glas, samt öpen täckdigel,
då regulus blir mäst järnfri.
Orsaken til förfarandet ligger deruti,
at koppar attraherar starkare svafvel, än
järnet, hvilket senare följakteligen vid
råstningen först måste släppa sitt, och går sedan
i skärstens smältningen til slagg. Kunde man
jämnt beröfva järnet alt svafvel vore saken
vunnen, men det kan omöjligen så noga
passas. I anledning af denna
kall-råstningens osäkerhet kan följande utväg hjelpa
närmare til ändamålet.
v 3 At
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
