Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 2. Om oädla hela Metaller (§§. 269-304)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 300, 301. Om oädla bela Metallr. 355
Vid profvets inläggning tagas 3 delar
nickel emot malmen, hvilkas tyngd afdrages
på reguli, men 2 procent, eller så mycket
som försök gifva vid handen, tilläggas
såsom afbränning.
I brist på nickel kan arsenicum album
tagas i samma proportion, men då måste
äfven ana kalk tilsättas, at figera och
bringa honom i regulinisk form in i järnet.
Draes den vundna jämna regulus af magneten
är deruti Jg eller derunder arsenik, men
drages den ej, är mer än 9 närvarande.
Anm. Jag har gjordt dylika försök, som väl lyckats.
En centner sådan malm, som annars högst lämnade
483 procent, gaf blandad med lika mycket nickel
1375 marker, hvilket då 683, som äterstod, då 1
centner af samma nickel med lika fluss och lika
länge med föregående prof hölls i eld, afdrages, visar
hallten på järn
683-At genom konst tilreda svafvelkis.
§. 301. I digel, som i äskja glödgar,
läggas tunna järnskållor, på hvilka när de
lödga kastas svafvel litet efter hand, til dess
järnet blifvit mättadt. Så snart järnet smält
samman i massa, dock utan at vara
flytande, uttages digeln, något svafvel lägges til,
at ingen brist må vara, och alt lämnas, at af
sig sjelf kallna.
Anm. 1. Om hvitglödgadt järn strvkes med
svafvel öfver en skål vatten, smälter det strax och
förvandlas til kis, som kan samlas i skålen. Om järn
försvaflas, calcineras och reduceras, så förloras om-
trent 30 procent.
z2 Anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
