- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
375

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§ 326. Om halfva Metaller. 375

ras, utan de mindre delar uttänas til små fjäll: den

är således liklom et medium imellan hela och halfva

metaller. Den, som blifvit destillerad med kolstybbe
läter smida sig tämmeligen tunn.

Gravitas specifica är olika: Goslarisk 7,065-7,215,
men ostindisk 7,212-7,240. Fäörgen är hvit,
fallande i blätt, nästan lik bly. Knarrar under brytning,
som tenn.

II:o Brinner i eld med skön blågrön
låga, samt calcineras härunder. Kalken får
namn zinci, är ganska eldfast och
så strängsmålt, at den med tilsats svårligen
förslaggas, men tutia, som ock ej annat är än
zink-kalk, står fast i glassats och gifver
opak brandgul färg. Flores äro gode för
svaga ögon, torkande och låkande i sär, samt
absorbera syra: gallmei likaledes.

Zinkmalm, som holler svafvel, brinner
ej i eld, innan det är bortråstadt.

Vil man veta, om en mineral holler zink
kan det lätt urskiljas, om den råstas,
inpackas i digel med kolstybbe, en öpen
täckdigel luteras deruppå och insättes i eld, ty
innan kort visar sig blå låga, om zink är
närvarande. Rammelbergska malmen är brun och
ganska tung, kallas derföre Braun bleyerts.

Anm. 2. Zink smälter vid 370 gr. hetta, således senare,
än bly, men förs, än antimonium. Så snart hettan
skrider öfver glödgning fattar metallen eld i fri luft:

calcineras och utdrifver liksom en hvit ull, men i

slutit kärl upstiger den i metalliska ängor, vid min-

dre hetta, än vismut och regnlus antimonii.
Om zinks uplösningar talas i §§. 93, 105, 122,

134, 142, 155 och 161.

A a 4 §. 327.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free