- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
378

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

378 Om halfvaletaller. §§. 328, 329.

geln, och flores samlas utur både den öfre
och undre: hvad ännu icke upstigit
hanteras på lika sätt, så länge något är quar.
Flores kunna sluteligen brännas, at vara
säker om afsöndrande af alt metalliskt.
Anm. Flores kallas ock Pompholix, nihilum album, och

af RESPOUR för Jasons anrea catena, bevarad af oxar
som spruta eld, at förtiga andra alchemiska namn.

Genom ealcination vinner zink Tö i tyngd.
Kalken är eldfast, gulnar för blåsrör, men blir under
afsvalning åter hvit: de kunna smältas til gulbrunt
glas och med bränbart ämne reduceras.
Mässing i glassats gifver avanturin-fluss.
At tilreda mäsfing.

. 329. a) Härtil måste zinkmalm först
väl råstas, och fodras til svafvelsyrans fulla
utdrifvande en ganska sträng eld. Gallmei
kallas egentelignn en af naturen eller genom
konst calcinerad zinkmalm. En i luften
vitrad blände låter för öfrigt lättare råsta sig,
än en aldeles frisk.

Tutia eller Cadmia fornacum samlas i
mängd vid Gosslar på inre sidan och öfre
delen af smältugnarnes brost. Det är en
samling af flores zinci, som vid nedrifningar
kastas på slagghögarne, och blir genom
vitring alt tjänligare för deras mäslingsbruk,
ju längre den ligger, ty något svafvelos
tyckes hänga vid den friska.

b) Kopparen, som skall nytjas, utsmides
tun och kibpes i små rutor, at så mycker
bättre angripas. .

c) E-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free