Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 330. Om holfva Metoller. gr
Anm. 1. Gravitas specifica är 6,734- 6,52. Färgen är
hvit glänsande, blir knapt i lusten mattare,
ämins: caleineras den ej måtkeligen.
1 brottet synes den hopsat: af tiocka fjäll diet
skifvor, stätde oordentligt emot hvarandra. Hårdheten är
större, aän hos bly.
Regulus antimonii kallas implex, då den tilredee
med tlsats af salrer, och com positus, när andra
metaller brukas. Den så kallade regulus antimonii
medicinalis är en oren half bi unaktig och
hepatisk massa.
II:o Smälter ej utan ar digel In glödgar,
dock ser halfmetallen fjelf ej lylande ut. Ar
flycktig och röker aldeles bort i eld.
Hnm. 2. Smälter senare än bly, men förr än fsilfver,
omtrent vid 430 gr. Flyter genska tunt och är
derföre tjenlig til stilor. Ifvån fryskallt til kokhett utvidgas
artimoninm mindre, än någon annan metall, och 3
gånger mindre, än zink, men under stelning
contraheras den mer, än rnk.
Då regulos varit väl smålt och makeligt fär stelna
i spitsig form, visar den utgående strålar ifiän axeln
ända igenom, hvadan åfvanpå och i alla dermed
parallela Sckrningar vpkommer liksom en stjerna: en
sådan får namn af Regulns antimonii stellatus.
Sä snart strängare, än til smältning nödig hetta
onvändes, börjar regulus håfrigt röka: hafver denna rök
tilfälle at condenseres, anskjnter den i silfverhvita
glönsande och nållika erystaller, flores argentini kallade,
hvilke äro flycktige och til liten del i vatten oplöllige,
ensigt Hr. Bavmés upgift.
III:o Regulus intagen 3-4 gran afförer
bäde äfvan och nedan; den har annars
nästan samma verkan, som arsenik. Ant.
crudum är ej aldeles så farligt. ETMULLER
och dess anhängare utgifva rästad antimo-
nium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
