Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 3. Om halfva Metaller (§§. 305-338)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 323. Om halfva Metaller. 385
net, som i kraft af starkare attraction tager
svaflet til sig och antimonium conserveras,
hvilket äfven torde hönda med andra
dylika blanningar, ja i närvarande händelse
skiljer sig ej regulus från andra massan
utan tilsats af alkali, hvilket dock bör
ega vederbörlig proportion, annars gär
altsamman tilhopa, och liten eller ingen
regulus vinnes.
Anm. 1. Om 5. delar järn tagas emot 16 antimonium ecr.
och smältan bringas i fullkomlig flytning, samt emot
slutet några gånger derpå kastas en del saltpeter i
sönder, skall regulus efter Hr. BaUMéS upgift strax
vinnes fri från alt järn och svafvel.
b) At rena regulus från alt järn och
svafvelsmitta pulveriseras den fint, blandas med
Tö saltpeter, slås uti glödgad digel, smältes
för bläster til klarhet och utgjutes.
Saltpetret förbränner phlogiston i svaflet, då
sedan acidum vitrioli förenas med en del af
det friada alkali, och när järnets bränbara
del hunnit förtäras, går det med öfriga
alkali til slagg. Man måste taga så litet
nitrum, at icke regulus må angripas, hvilket
ändock näpligen til fullo kan undvikas. Ar
regulus aldeles ren bör den ända igenom
vara strålig från medelpuncten, men såkrare
prof är, at för blåsrör undersöka en bit,
ty järnet röjer sig då lätt uti slaggen, som
blir quar på kolet, sedan antimonium slutat
röka. Ar alt järnet borta kan man vara
säker, at alt svafvel likaledes blifvit afskilt, ty
regulus har dertil mindre attraction.
BbD skul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
