Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§§. 344 347. Om Röd färg. 399
Med tilsats af 3 vinsten i betan slår väl
färgen bätre an, men blir ljusare och oansenlig.
e) Om godset först aluneras (§. 341, b),
och, då det med krapp å upkokar, 4 grön
vitriol tillägges, samt holles sjudande 1
tima, blir färgen än något morkare, men mer
spelande i rödt.
§. 345. Blå vitriol brukad til betning,
som den gröna (§. 344), gifver i gult fallande
ljusbrunt med krapp, samt är i början ljusare.
Anm. Om godset ej betas, ntan allenast i hett
vatten väl genomblötes, (hvilket vid färgningen är
nödvändigt, ty annars kan den ej jämnt slå an,) och
sedan utkokas med 1 del blå vitriol och 2 krapp, blir
färgen ljusbrun fallande i gult, samt något mörkare,
och dragande i grönt, når ana brukas: bägge dunklas
föga i luften.
§. 346. Hvit vitriol brukad til betning
på samma sätt gifver brunt, dunkelt, och
litet dragande i rödt.
Anm. Den vanliga tink. vitriolen är smittad med järn,
som ock något vid verkan inflyter.
§. 347. Om Skedvatten 3 mättas med
blyhvitt, samt sedan utspådes med vatten,
kokas med godset i 2 timar, uptages,
lägges strax i uplösning af en fjerdedel alun,
som nyligen förut lyftats af elden,
lämnas at kallna deruti, sköljes och utkokas
med 3 krapp, fås en röd färg, när
saltpetersyran ej fullt är mättad, och således
kan något angripa tennpannan, hvaruti
försöken pläga göras. Om litet blysocker
tilsättes och än kokas 3 tima, blir det rodor il.
tiilt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
