Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 1. Om Röd färg (§§. 341-367)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
420 Om Kköd färg §. 366.
kali firum med så mycket vatten, som
färgstoftets fulla genomblotning fodrar. Färgare
taga gemenligen 2 lod alkalTtil hvart skälpund
otvättad saflor: för mycket drager ej allenast
onyttigt vis mera syra, utan dunklar äfven
färgen, således är bätre at i början taga
knapt, ty om derigenom alt ej utdrages, kan
efter behof mera Ilås til.
Anm. 2. Vanligen stratifieras den tvättada safloren med
6 procent sållad aska eller soda, och trampas: der-
efter utlutas med vatten til dess safloren blir färg-
lös, hvartil ej altid den nämnda mängd alkali förslår,
utan måste mera tilsättas.
c) Efter 3-4 timar kan föregående
tilsättning b nytjas til färgning. Safloren
utkramas genom durkslag och utlakas med
vatten, så länge den färgar. Den först
afrinnande luten ser helt brun ut.
d) Sedan bör luten med syra måättas,
hvarigenom den blir helt röd. Härtil bör
tagas gammal citronsaft, som varit i gåsning
och afsatt en myckenhet grummel, hvarigenom
det klara blifver ganska surt: sådan plägar
inkomma ankartals från Frankrike och
Älicante. Färsk duger ej. Man brukar ock
destillerad ättika, men färgen blifver ej så hög.
Men rönbärs saft kan göra lika god tjänst,
som citronsaft, om bären med trädstöt väl
sonderkrasas, utprässas, samt lämnas at
gäsa, hvarefter det klara, som är mycket surt,
tunnas på bouteiller, och blifver dess bätre,
ju äldre: denna operation fodrar några
månader, och bör nödvändigt ske om sommaren.
Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
