Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 2. Om gul färg (§§. 368-378)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
426 Om Gul färg. §§. 370-333.
sluteligen utkokas med vau, blir färgen helt
blek och äfven utan glans.
Denna färg har, när den blir vacker,
för andra gula det foreträde, at den tål väl
syror, hvilket är en ej ringa formån.
At färga ylle med ängsxkär.
§. 371. a) Med kli afkokt gods betas
under kokning 1 tima i alun-vatten, som
holler 2 lod på kannan, samt ; crystalli
tartari, hvarefter det uphänges öfver natten
och väl sköljes före utkokningen.
b) Ängskären lägges i kallt vatten och
holles sedan kokande 1 tima, det klara
afhällas och häruti omhasplas det betada
godset, til dess det tagit ästundad färg.
Anm. Detta färggräs kallas på tyska Scharte, på franska
Serrette, och är Serratula tinctoria. Den gifver en
god gul färg, men af sämre utseende, än den van
meddelar, och drager i grönt. Betningar och tilsat.
ser, i hvilka brukas koksalt, alun, gips, vitriol,
m. m. göra åtskilliga nyttiga förändringar, som
merendels äro faste emot sol och tvål, äfven på
bomull och linne.
§. 372. Tennsolution gör ock ganska
god verkan för ängskär, ty om godset
betas under kokning med 75 tennsolution och
lika mycket crystalli tartari i 2 timar,
sköljes, samt sluteligen utkokas på beskrifna sätt,
blir färgen mycket högre, än i §. 371.
§. 373. Om silke betas, som i §. 370,
a, samt sedan utkokas med ängskär, blir
det guldgult, men ej synnerligen vackert.
As
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
