- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
428

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 2. Om gul färg (§§. 368-378)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

428 Om Gul färg. §§. 315, 376.

lun, löste öfver eld i 3-4 kannor vatten,
hvaruti godset lämnas ofver natten, sedan
den blifvit kall, som om silke förmält är.
b) Utkokningen förrättas, som förut.
Anm. 1. Dir. SCHEFFER meddelte Fru
CommerceRådinnan Alströmer, den äldre, hemligheten, at färga äck.
ta gult på linne med Jolster, för hvilken i senare år
stor belöning blifvit i England utsatt: färgen blifver
väl icke hög och något dragande i grönt, men stär
emot solen och kokning med tvål. Hr. CommerceR.
och Ridd. P. ALSTRÖMER har genom försök funnit,
at färgen blir mer full, om godset betas med 12 lod
alun, upvrides och torkas, innan utfärgningen
förrättas: han har ock funnit 1 lod pottaska ärfodras på
skålpundet, at tilräckligen utvickla färgen.

Anm. 2. Gement skedvatten gifver bäde ylle och silke på
3-4 minuter en ljusgul skön, ganska beständig färg:
godset bör strax väl sköljas i flere vatten. Ju phlo-

gisticare syran är, dess bättre, i synnerhet blir den

äärö tjänlig, om indigo, lacmus, orleana eller
andra dylika ämnen läggas deruti. Om slik
phlogisterad saltpetersyra blandas med 6-8 gånger så mycket
vatten, kan godset kokas deruti, och blir ju längre
det sker, dess starkare gult, hvarunder jämnt bör
ärsättas det, som bortröker. Skedvatten kan ej färga
mer, än viss mängd gods, men med tilsats af järn och
destillering ätervinnes förmågan. Betning med alun
är nyttig. Silke förlorar ei glansen. Är godset för-

ut färgad med blodlut och vitriolsyra (§. 379, anm. 1),

blir det i skedvatnet grönt.

At färga silke med Letblomster.

§. 376. Rent vatten upkokas med
Letblomster, hvarunder litet tennsolution och
uplösning af crystalli tartari, eller tennsolu-

tion mättad med sistnämda salt, drypes uti,
til

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free