Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 3. Om blå färg (§. 379)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
432 Om Blå färg. §- 379.
.- Jä
dare, utan at förlora i beständighet. Är godset
betadt med alun får det en skön mörkblä äckta färg,
samt om det legat några timar i kall uplösning af
pottaska, en än mörkare, men äfven fost. Denna
method lyckas ock tämmeligen på silke, men blir ej
fullt beständig på vegetabiliskt gods.
Man kan ock färga blätt på det sätt, at godset
hetas i blodlut och sedan lägges i uplösning af
järnvitrio med något öfverskott på syra. Härigenom
vinnes en god färg på ylle och silke, men
fodras synnerlig handtering, om den skall jäamt slå
an. Sjelfva berlinerblått, hälst gjord utan all alun,
rifvit väl med litet vitriolsyra, kan ingnuggas på bom-
. ullsgods, om det skiftvis doppas i vatten och färgsop-
3 pan. Det förstärt sig, at sluteligen all syra väl
utskolp jes, annars blir godfet skört.
Kall bläkyp kan tilredas med 1 lod fint rifven och
slammad indigo på kannan vatten, som blandas med
uplösning af 1 lod grön vitriol och 2 nybränd
kalk-Desse ämnen komma snart i arbete och kunna efter nå-
: gra timar brukas, så snart nemligen soppan blir grön,
anlägger kopparfärgad hinna och blå skum.
Bomnllsgods genomblötes väl med kokhett vatten, utvrides,
ägges i kypen, utvrides, sköljes och äåter ilägges,
hvarmed fortfares til dess färgen blifver efter
åstundan. Sista sköljvatnet bör vara syrt med litet
vitriolsyra. Kypen upfriskas med pottaska, då det behöfves.
Auctors sätt at färga linne har jag försökt: det
lyckas ganska väl, men duger ej för ylle, som af den
skarpa luten angripes.
At i stort sätta och regera en kyp af Veide och
Indigo räknas med skäl i reglementet ibland
Miästerprofver. Veide (Isatis tinctoria) beredes på det sätt, at
bladen afplockas, malas, formeras i bollar och torkas
til härdhet, hvarefter bollarne sönderslås, fucktas,
kastas tilsamman i högar at gäsa, och när invärtes
rörelsen uphörer, utbredas de åter, fucktas och
hopkastas: så fortfares, til dess gäsningen hunnit til
fullkomlighet, då veldet i tunnor inpackas. Den kallas
. A i i på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
