Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 3. Om blå färg (§. 379) - 4. Om svart färg (§§. 380-386)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
434 Om Svart färg. §§. 379 -38år.
mogne bär af tröske, (Rhamnus frangula), hundloka
(chærophyllum sylvestre), röd väpling (trifolium
pratense), vass (arundo phragmites), m. fl. gifva ock
grön färg, men som merendels af sol eller tvätt uttages.
FJERDE CAPITLET,
Om svart färg.
§. 380. Svart fås af gult, rödt och blått
bringade til full styrka och blandade (§. 340),
men ändamålet kan ofta ginare vinnas,
besynnerligen genom adstringenta ämnen och
järnvitriol.
Anm. I sig sjelf är svart ingen färg, utan består i brist
af förmåga, at reflectera ljusstrålar, af hvad slag de
ock må vara. Icke dess mindre räknas vanligen i
färgkonsten 5 hufvudfärgor, nemligen rödt, gult, blått,
svart och brungult, af hvilka alla i naturen
förefallande kunna framskaffas. Auctor räknar med skäl endast 3.
At färga ylle svart.
§. 381. At få en fullkomlig svärta
fodras förut en god blå grund (§. 382 e-g),
och öfriga förfarandet, kan af följande
exempel inhämtas.
a) 100 marker medelblått kläde
afkokas i 2 timar med 8 vinsten och 16 grön
vitriol på det sättet, at den förra först
lägges i vatnet, och när det upkokar den
senare, hvarefter godset bör iläggas. Orsaken
til denna ordning är, at vinsten skall
förhindra järnochra at anlägga sig, men om
bägge salten tillika komma uti, loses
vitriolen först och vinstens verkan kommer försent.
Anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
