Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 4. Om svart färg (§§. 380-386)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 334. Om Svart färg. 439
dertil besynnerlig hantering. Vederbörlig arbetning
med animaliska ämnen lättar denna föriättning,
sedan bör godset göras rästförgadt (S. 377), och
änteligen utkokas med något adstringens, så blir fårgen
håde vacker och beständig. Den method, som annars
med fullkomlig framgång brukas på bomullsgods, är
annorlunda inrättad, men bör ej här yppas, emedan
den, som lärdt mig den samma, deraf kan hafva
någon skada.
At svärta linne, som ej hehöfver tvättas, kan man
betjäna sig af betning med Å lod spanskgröna på
marken uti kokhett soppa af 3 kannor vatten: godset bör
väl vändas i början och lämnas deruti sedan öfver
natten. Utkokningen sker med 12 lod blanhbolz, som
förut kokas 1 tima i 4 kannor vatten, sedan afhällas
det klara, hvaruti godset vändes, och lämnas öfver
natten: sluteligen torkas godset i skugga.
Detta förgar ej af sig och tål äfven någon tvätt,
men drager efter hand, som den fortsättes, mer i blätt.
Det är besynnerligt hvad stor verkan spanskgrönan
utöfvar, ty först nytjas här endast 5 emot godset,
och för det andra löses deraf minsta delen i vatten,
men icke dess mindre blifver godset strax svart, då
det kommer i blåholz-soppan.
Ätskillige växters saft blir i fria luften snart, i
synnerhet är Anacardium bekant, hvars nöt gifver en saft,
som på linne gör i början rödbrunt, men sedan helt
svart, hvilket hvarken med såpa eller lut kan utkokas,
och dertöre är denna frukt i hela Indien bekant under
namm af märk-nöt, emedan med saften linne märkes.
Saften af Lycopus enropæus biter väl på linne, gör
mörk färg, som af alkali blir än mörkare och
gulnar af syra, men utkokas lätt med tvålvatten: af A-
ctææ spicatæ bär fäs violet färg, som med flere
förtjente, nårmare undersökning.
Anm. 3. Efter Auctors plan borde nu i ordning
handlas om Mode-couleurer, eller sådane, som någon tid
äro i synnerlig smak, men derom har jag icke
funnit något i de mig lämnade papper. Melerade kläden
Eeg bestå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
