Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 4. Om svart färg (§§. 380-386)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 386. Om Svart färg. 443
g) Brunt rodnar af syra, återställes af
alkali, men blir gulfläckigt.
b) äckta grått blir mörkare af
vitriolsyra, utspädd med dubbelt vatten, men
oäckta rodnar.
i) Saltpetersyra förtärer all färg, utan
at den sedan kan återställas.
Anm. 4. Detta bör egenteligen förstår om vegetabilisk
färg, ty berlinerblått stär emot.
Anm. 5. At försöka, om en färg är äckta, eller ej,
är rätta profvet, at utsätta färgade godset i öpet
solsken flere veckor, samt då och då fuckta det samma
med vatten: ylle, som härefter finnes oförändradt,
räknas med skäl för äckta. Men, som desse prof
fodra tid, och ej utan om sommaren kunna
verkställas, så hafva andra och i hast möjliga prof,
blifvit af Hr. Du Fav utrönte, nien endast för ylle,
om hvars färg mäst är angelägit at vara säker,
emedan det kostar mor, varar längre och brukas almän-
are, än vegetabiliskt gods, på hvilket ej heller
hittils kunnigt är, at sätta äckta färg af hvad slag, som
åstundas, samt för öfrigt ej allenast bör ega beständ
emot solen, utan ock emot tvål i tvätt: silke åter är
på visst sätt en öfverflöds vara, fodrar äfven högsta
glans, hvilken oäckta färgstoft gifva ofta i större
fullkomlighet, än äckta, ja vissa förändringar kunna
ieke hittils med de sistnämde åstadkommas, och säledes
är för detta gods controll ännu ej altid möjlig, och
i visst afseende mindre oombärlig.
Som nu ganska få köpare äro i stånd, at sjelfve
undersöka en färgs godhet, så har på flere ställen
Regeringen gjordt sig för dem i detta mål til
förmyndare och föreskrifvit viss controll, hvarigenom -
köpande någorlunda kan vara trygg och undgäå
bedragas, i synnerhet, hvad det an gelägnasta angår
eller ylle-gods.
De prof, som färgadt ylle i Frankrike bör utstd
aro följande och kallas debouilli. J:o Et quintin god.
kok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
