Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grofva fel, hvilka blifvit 1854 begångna, med mycket
bråk hunnit på bästa sätt afhjelpas, så måste väl Brunius
alltjemt brefvexla med byggnadsdirektionens ordförande
och arbetets ledare; men han rönte deremot den
synnerliga fägnaden, att kyrkan vann, genom församlingarnes
stora beredvillighet till uppoffringar, sin fullbordan, och
att intet slags oreda eller obehag på de fyra senare åren
yppade sig.
Med ovanlig högtidlighet blef kyrkan den 10
Oktober 1858 invigd och derefter firades dagen med en
ståtlig tillställning. Af den utförliga beskrifning, som
derpå gjordes i stadens tidning, vilja vi blott anföra
slutorden, hvilka synas oss ådagalägga den rådande
meningen om detta företag. “Det är en lika upplyftande
som sällsynt syn att se en verkligt vacker byggnad.
Christinehamns nya kyrka är en sådan. Det är ett
herrligt tempel, ett af de vackraste i vårt land, måhända,
fast i mindre skala, det mest helgjutna, mest harmoniskt
sammansatta af dem alla; och det är så mycket
glädjefullare att se denna i allt lyckade byggnad, som de flesta
kyrkor, hvilka i senare tider blifvit uppförda, äro mer
eller mindre misslyckade. Men denna kyrka är icke blott
såsom kyrka och i arkitektoniskt hänseende skön. Den
bär äfven en skön minnesvård, ett kraftigt talande
vittnesbörd om andan i det samhälle, som låtit uppföra den;
den vittnar om ett samhälle, som icke aktar någon
uppoffring stor, då fråga är om att befrämja företag, som
åsyfta Guds ära och allmänt väl. Man klagar icke utan
skäl, att vår tid är materialistisk; sådana företeelser som
Christinehamns nya kyrka äro egnade att ingifva oss
bättre tankar om vår samtid. Ära vare mästaren, som
gifvit ritningen till denna byggnad, som tänkt den sköna
tanken! Ära vare det i sanning hedervärda samhälle, som
med stora uppoffringar, men sällspord enighet och
samdrägt gifvit verklighet åt den sköna tanken! Ära vare de
högsinnade män, som föranledt och ledt företaget.“
Sedan vi framställt det sätt, hvarpå kyrkan
tillkommit, så vilja vi, innan vi öfvergå till hennes
arkitektoniska skildring, söka i korthet redogöra för
byggnadskostnaden. Det är nämligen ganska lärorikt att
inhämta, huru ett byggnadsverk kan, om också ett
kostnadsförslag rätt beräknas och en byggnadsförvaltning
visar all omtanke och möda, bli genom brist på skicklig
ledare dubbelt dyrare än detsamma bort skäligen bli.
Brunii kostnadsförslag uppgick till 62,070 riksdaler 40
sk. Blom ansåg, att denna summa borde höjas med
5,894 riksdaler 16 sk. Efter en granskning, som
byggnadsdirektionen anställt i berörda afseende, upptogs en
tillökning af blott 4,929 riksdaler 8 sk., allt banko. De
anmärkningar, hvilka Blom anfört mot Brunii ritning,
ådagalägga, att han snarare velat afstyrka än tillstyrka
denna byggnadsplans utförande, och att det tillägg, han
funnit sig böra göra vid kostnadssumman, således icke
varit för lågt tilltaget. Det tyckes jemväl vara solklart,
att byggnadsdirektionen önskat i möjligaste måtto få en
bestämd kostnadssumma uppgifven. Emellertid har
kyrkan fullfärdig kostat 288,016 riksdaler riksmynt; alltså
nära tre gånger mer än den summa, som å trenne
ganska olika håll blifvit derför beräknad. Brunius hyser
dock den öfvertygelsen, att, om kyrkan blifvit af
sakkunnig och driftig ledare uppförd kort efter planens
uppgörande och således innan byggnadsmaterialier och
daglöner i betydlig mån stegrades, och om ritningen och
kostnadsförslaget blifvit i allo följda, så skulle hon
kunnat för vida mindre än hälften af hvad, hon nu kostat,
med säkerhet fullbordas. Af de uppgifter, som
ordföranden i byggnadsdirektionen haft godheten meddela oss
rörande kostnaden för kyrkobyggnaden, äro vi i tillfälle
att med temlig visshet ådagalägga detta förhållande,
hvilket vi skola söka i möjligaste korthet utreda.
Inköp af byggnadsplats, hvartill intet upptages i
kostnadsförslaget, uppgår till 1644 riksdaler 19 öre.
Grundläggningen, som fortgick hela fyra år, kostade
22,959 riksdaler 4 öre och derjemte utgjordes af
församlingarna 33,710 dagsverken, hvilka beräknades till
33,710 riksdaler, alltså tillhopa 56,669 riksdaler 4 öre.
Enhvar, som har något slags begrepp om grundarbeten,
finner nogsamt, att grundläggningen å en sådan
byggnadsplats som den ofvanbeskrifna borde väl kunnat på
ett år verkställas för fjerdedelen af nyssnämnda summa,
hvadan 42,501 riksdaler 78 öre blifvit besparade. Om
en bergskulle, hvarur gråsten kunde med lätthet
sprängas, ej funnits på 700 till 800 alnars afstånd, och om
byggnadsdirektionen ej anlagt en rälväg, hvarå hvarje
lass af egen tyngd framrullade till byggnadsplatsen, skulle
grundläggningen kostat långt mera. Huggningen af
gråstenen till den höga sockeln rundtomkring hela
byggnaden samt till trapporna derutanför, och af sandstenen till
bottenskiftet samt af kalkstenen till bandlisten,
fönsterplatterna, nischfördjupningarna och sträfpelarna kan ingalunda
uppskattas till mindre än 9,500 riksdaler. Härtill
kommer, att sandstenen kostade i inköp 1,098 riksdaler 42
öre, kalkstenen 1,830 riksdaler 24 öre. Således gör
huggningen med den inköpta sand- och kalkstenen, hvarom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
