Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det att de förgyllda siffrorna måtte bättre ses. Pilastrarne
och småtornen äro marmorfärgade, rosen och
bågsvicklorna röda, hålkälarne himmelsblåa, allt i oljefärg; men
kransarne och korsblommorna äro förgyllda.
I mellanskeppets vestligaste afdelning står ett
orgelverk. Läktaren, hvilken är 17 fot hög, intager hela
denna afdelning, så att bröstningen, som sträcker sig i
rak linie emellan tornens pilastrar, hvilar på tvenne
kolonner. Genom en tvärvägg under läktaren mellan
tornen bildas innanför vestra gafvelmuren en rymlig
förplats, hvarifrån en dörröppning inleder till södra och en
till norra tornet och trenne sådana till mellanskeppet.
Af ingångarna å tvärväggen är den mellersta större än
de omgifvande, och den förra har dubbla, de senare
enkla dörrar, hvilka siras med bågverk i skiljaktiga
former. Öfver dessa tre ingångar finnas lågspetsiga
fönsteröppningar, som utmärka sig med rosverk. Kolonnerne,
hvilka äro åttkantiga, ha Attiska baser och bägarlika
kapitäler samt hålkälade platter. Bröstningen utgöres af
rutfack med tre- och fyrbladiga genombrytningar.
Strukturen är fördelad i tvenne alldeles lika partier, så att
faciatet kan deremellan inrymmas. Hvarje af dessa
partier har tre tureller, hvilka förenas med två bröstningar.
Den mellersta turellen, som är både bredare och högre
än de öfriga, har tresidigt framsprång, men de två
omgifvande, hvilka äro alldeles lika hvarandra, äro platta.
Alla turellerne ha platta betäckningar och derpå midt
öfver pilastrarna små hörntorn samt deremellan tinnar.
Mellan den större turellens pilastrar och under
betäckningen bilda upprättstående och uppnedvända spetsbågar
sferiska korsprydnader. Deremot ha de mindre turellerne
under betäckningarna spetsbågiga gesimser.
Bröstningarne, som äro lägre än turellerne, ha jemväl likadana
tinnar och gesimser. Alla turellerne och bröstningarne
äro på vanligt sätt fyllda med passande orgelpipor.
Faciatet har rak betäckning med en spetsbågig gesims och
deröfver höjer sig en utinåtsvängd båge, hvilken prydd
med hålkälar och löfverk, krönes med en stor
korsblomma. I denna båge infattas en sferisk triangel i
uppnedvänd ställning, och midt ifrån hvarje sida af densamma
utgår en lilja. På detta sätt fylles bågen, så att dagen
frambryter genom triangeln och vid sidorna om liljorna.
Till följd af orgelverkets fördelning i tvenne partier och
faciatets låghet kan en herrlig och behaglig dager
inströmma från den stora fönsteröppningen i vester.
Bälgarne äro förlagda i södra tornet, hvarigenom man
undgått att utvidga läktaren åt öster. Då ypperligt tillfälle
finnes i tornen för beqväma trappor, så är äfven den
fördelen vunnen, att förplatsen ej nedskräpas med
uppgångar till läktaren. Kolonnerne under läktaren har
hvitaktig marmorfärg, men tvärväggen och dörrarne samt
bröstningen och strukturen äro i ekfärg med oljemålning.
Spirorna å turellerna samt bladverken, korsblomman och
liljorna å faciatets båge äro förgyllda.
Tornen ha från de andra afdelningarna ingångar till
läktaren, från de tredje till sidoskeppen och från
klockrummen till hela korsbyggnadens vindar. I norra tornet
hänger en stor klocka, som, hållande 5 fot i tvärmått,
har med inberäknande af kronan lika höjd. I södra
tornet finnas två klockor, af hvilka den ena håller 3⅚
fot i tvärmått och har, kronan inbegripen, vid pass lika
höjd, den andra 3 fot i tvärmått och med kronan
inberäknad likadan höjd. Alla dessa klockor, härrörande
från en senare tid, ha varit begagnade vid gamla
kyrkan. Genom samma dörröppningar, som inleda till
korsbyggnadens vindar, är en öfvergång mellan klockrummen.
Således kunna södra tornets nedra afdelningar, af hvilka
en begagnas till inrymmande af bälgarna, tjena till
förvaringsrum.
I hvarje sidoskepp hänga två ljuskronor af messing,
hvilka tillkommit under senare hälften af sjuttonde
seklet och tillhört den gamla kyrkan. Dessa ljuskronor äro
utförda i barockmanér, hvadan de således icke harmoniera
med kyrkans rena spetsbågsstil; men de göra likväl, då
de ej närmare skärskådas, ett behagligt intryck.
Sedan vi sökt i korthet åskådliggöra kyrkans
anordning, hvilken närmare upplyses af bifogade plancher,
anse vi oss böra med några ord redogöra för kongl.
öfverintendentsembetets 1846 gjorda anmärkningar mot och
dess förslag till förändringar i Brunii ritning [1]. För att
behandla denna fråga med all grannlagenhet, vilja vi
ordagrannt anföra samma myndighets anmärkningar och
sedan dervid framställa våra erinringar.
»Hvad angår kyrkans yttre, är den vestra façadens
mellandel öfverlastad af en mängd likformigt upprepade
och derigenom tröttande ornamenter, och i sidofaçaden
uppenbarar sig ett alltför betydligt missförhållande
mellan koret med dess höga fönster samt de öfriga med
smärre fönster försedda sidomurarne, hvilkas höjd utgör
ungefär en tredjedel af hela kyrkans till takåsen, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
