Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kapellet vid Newparkgatan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konsten att prydligt och enkelt tala anglosaxiska och som
predikade uteslutande i det syftet, att alla skulle förstå,
vare sig de ville eller ej. Han predikade icke om “det
gängse teologiska tänkesättets riktning”, om “en
jemförelse mellan Pauli bref och Aristoteles’ logik”, om
“embryot i dess första utvecklingsstadium” eller om det
“antagna bruket af tvåklogafflar bland de förhistoriska folken”.
Han äflades ej att vara vetenskaplig eller lärd. Han
begagnade John Bunyans och Abraham Lincolns engelska.
De sågo i honom en man som talade direkt till själen,
som tycktes se in i hjertat på hvarenda en bland de
tusenden han hade framför sig, af hvilka hvar och en kände sig
tilltalad såsom om han varit ensam åhörare och talet ställts
direkt till honom. En gång hörde författaren honom sluta
en predikan med ungefär följande ord:
“Vill du mottaga Kristus? Välan, jag skall tänka på
det. Detta är icke frågan. Vill du mottaga Kristus? Jag
skall gå hem och bedja. Nej, derom är ej fråga. Vill du
mottaga Kristus? Jag skall upphöra att svärja. Nej, det
är icke frågan. Vill du mottaga Kristus?
Han tryckte in frågan, tills det tycktes att ingen enda
i den stora församlingen kunde undgå att genast afgöra
sin ställning för evigheten.
De sågo i honom en man som predikade två och ofta
tre gånger i veckan för sitt eget folk och kanske tolf
gånger på andra platser. Han begagnade aldrig andras
predikningar. Af sina egna predikningar begagnade han
aldrig en och samma mer än en gång, och bad aldrig samma
bön två gånger. Det var alltid en ständig omvexling.
De hörde hos honom en röst, som måhända var den
mest underbara och kraftiga, som någonsin förlänats en
offentlig talare, och som utan att förefalla de närmast
sittande ovanligt stark, likväl kunde tydligt höras af fem, tio
eller till och med tjugu tusen. Det var en röst, som hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
