Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Spurgeon såsom vän af Prof. och Teol. Dr. T. H. Pattison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
SJETTE KAPITLET.
att göra sig vänner, Detta uppväckte först pastor Richard
Knills intresse. Han var en man med en sällsynt äl sklig
karakter. En morgon kl. 6 uppväckte han lille Charles
för att få honom med på ett ströftåg i den gammalmodiga
trädgården och tala med honom om Jesu kärlek. "Han
knäböjde i löfsalen", säger Spurgeon i sin sista bok,
"Minnen från Stambourne", "och bad för mig med sina armar
omkring min hals. Han tycktes icke vara nöjd om jag
icke sällskapade med honom under fristunderna mellan
sammankomsterna. Han åhörde mitt barnsliga tal med
tålmodig kärlek och gaf mig i stället en välsignelserik
undervisning." Denne predikant, som besökte Stambournes
församling i en missionsangelägenhet, hade icke varit der
i tre dagar förrän han kom fram med det ryktbara profe
-tiska yttrandet: "Detta barn skall en dag förkunna
evangelium, och det för stora massor."
Redan från början af Spurgeons verksamhet i
evangelium gjorde hans hjertliga vänlighet ett djupt intryck på
en hvar som hade något med honom att göra. Jag hörde
berättas om en tilldragelse från den tid Spurgeon var
pastor i Waterbeach. Baptisternas missionssällskap höll
då ett möte i Cambridge. Detta sände två af sina
inflytelserika medlemmar till den unge pastorn för att göra
bekantskap med honom och äfven inbjuda honom att taga
del i mötet. Hans samtal, hans Öppna sätt, hans
frimodighet och djerfhet intresserade dem; men hans
uppträdande var ej då så aktningsbjudande, som det sedan blef,
och det var icke utan att de tyckte att han saknade känsla
för det passande. Då tiden var inne för det offentliga
mötet rådslogo de två besökarna om hvilken andel i mötet de
skulle kunna anförtro åt unga Spurgeon. Att inbjuda
honom till att tala, syntes dem vara väl mycket vågadt, och
slutligen enades de om att han väl kunde leda i bön, utan
att någon skulle kunna stöta sig derpå. Endast en kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
