Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Spurgeon såsom vän af Prof. och Teol. Dr. T. H. Pattison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅSOM VÄX.
117
tid derefter finna vi honom i London, der tusentals ifriga
åhörare trängas på de gator, som leda till det i hast
ryktbart vordna kapellet vid Newparkgatan, i hvilket han
predikade. De vänner, han der förvärfvade vid sitt första
besök i London, behöll han för lifvet. Han hade emellertid
der mycken misstänksamhet att Öfvervinna och starkt
motstånd att bekämpa, men en half timmes umgänge med den
öppne och snillrike pastorn var nog till att för alltid drifva
sådant på flykten. I de lyckliga ögonblick, då han kände
sig fullkomligt fri, var han oemotståndlig. Lek,
högtidligt allvar, ironi och sund eftertänksamhet, voro i hans
samtal på det lyckligaste sätt förenade, så att något
ovänligt ord eller någon sårande anmärkning aldrig undföll
honom. Hans godmodiga qvickhet och hans okonstlade
glömska af sig sjelf af väpnade de fördomsfulle och tillvann
honom deras vänskap hvart han kom.
Han berättade en gång för mig, om en person, som
nyss hade dött, hvilken testamenterat hela sin ej
synnerligen stora förmögenhet, till honom. Dessa penningar
hade den aflidne erhållit genom giftermål med en enka,
hvilken lemnat efter sig två döttrar, som lielt och hållet
berodde på styffadern, och hvilka nu genom testamentet
blifvit bokstafligen beröfvade allt uppehälle på sin
ålderdom. Mr. Spurgeon undersökte genast saken och
öfverlemnade den lilla förmögenheten till dem; derigenom
räddade han dem från fattighuset och tillvann sig deras
hjert-liga tacksamhet. "Den uslingen", sade Spurgeon med en
god del af rättvis förtrytelse i sin röst, "trodde han, att
han genom en orättvis handling likt denna skulle kunna
klifva upp till himlen på mina skuldror? Nej, jag skall
verkligen icke hjelpa den gamle bofven till en sådan plats !"
Äfven i denna lilla anekdot framlyser mycket af det för
honom så betecknande goda lynnet. Med tillhjelp af detta
afväpnade han motsägelser, gentemot hvilka mera allvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
