dan han en tid varit chargé d'affaires i Paris J blef han anställd vid Khalem, ett af Vesirens departementer , och kom derifrån in i Divanen, hvarest han ådrog sig Sultanens uppmärksamhet, som tog honom i sin enskilta tjenst. Snart viste Alet, att vinna ett sådant inflytande, alt han ensam styrde riket, men förstod tillika, att låta alla tro, att han leddes af sin herres vidt omfattande blick och förstånd. Han tillfredsställde Sultanens girighet, genom nya inrättningar, som fyllde hans skattkammare på enskiltas och statens bekostnad; för sig sjelf afslog han alla honom erbjudna belöningar , alla större einbeten. Han kom i så stor gunst hos Sultanen, alt han straffade till lifvet den, som vågade ogilla denne favoritens uppförande. Sedan han ernått en sådan magt, kände Alet Effendi inga gränsor för sin vilja. De Pa-schar , som gjorde honom motstånd, blefvo hemligen strypte eller förgifne, de enskilta, som han plundrade, vågade icke klaga. Annenianska familjen Duzoglu, hade länge haft förvaltningen af myntet — dess stora rikedom frestade Alets girighet, han lät på s^enfagra skäl hänga de 2 äldsta bröderne, som hade erhållit titel af Prinsar, det enda exemplet af delta slag i en armems k slägt i Turkiet; han lät landtförvisa de öfrige och bemägtigade sig deras skatter, som uppgingo till 28 millioner Piastrar. Han alog sig att sjelf styra mynt-iillvärkningen, och förfalskade det så att. det förlorade 5o procent af sitt förra värde. Han för-» sökte att låta lönnmörda Ali Pascha af Janina, detta misslyckades, och var orsaken till Paschans uppror. Den ständiga fruktan han hyste, att blifva utträngd, gjorde, att de mäst ansedde personer i riket föllo offer för hans slämplingar. Han var också till en stor del, genom sina oerhörda förföljelser, orsaken till Grekernas uppror. Fle-* fe utskipkade, som hade det uppdraget, att för-