tttnens mor, bade fatt Chios. Också blef hon så uppbragt emot Capudan Pascha, söm förstörde denna ön* att hon hade ulvärkat befallning om hans afrättande. Dessa Sultaninnor hafva en ordentlig hofhåliriitig, hvars chef har rang framför Reis EfFendi* Stor-Vesiren är den förnämste af alla rikets fcmbetsmän; hans magt är oinskränkt, men han är ett ständigt föremål för Seraljens intriger, lil< t eller alldeles icke känd af Sultanen före sin upp-höjelse, som följaktligen blott sker genom deras intriger, som omgifva Sultanen: händer således ofta, ait en Vesir sällan behåller sin plats så lång tid* som skulle vara nödig, för alt väl lära känna dess beskaffenhet och åligganden; och kan den skattas lycklig, som vid sin afsättning icke tillsätter sill förmögenhet och sitt lif. Under närvarande Sultan hafva 6 personer inom ett år, beklädt denna höga värdighet; ibland hvilka tvenne blifvit halshuggne. Minsta motgång, som träffat, arméerna, den minsta oordning, som inträffar, ja! en nyck hos Sultanen är tillräcklig; han skickar en simpel person at sitt hof, återfordrar Riks-Sigillet, ocli Vesiren är afsatt. Man förer honom i samma ögonblick till en Kjosk, som kallas förvisningens och der får han vanta på sitt öde, samma natt blir han strypt eller landsförvist; ty eu afsatt Stor-Vesir får icke vistas i Constantinopel. Så snart Sultanen utnämt någon Pascha i Provincerne, eller någon högre Embetsman i Constantinopel till denna höga värdighet;bégifver den, som blifvit vald, sig till Sultanens Palats och emottager af honom sjelt Riks-Inseglet, tillika med en pung uti hvilken finnes jord, som betecknar den oinskränkta magt, som belierskaren anförtror åt honom. Slor-Vesiien, Mufti och de 5 förnämsta holvets Em« betsmän > äro de ende, som insättas i sina Em-