beten af Sultanen sjelF. De t v än ne förstnämde äro Sultanens vicarier; fy sjelf är han ett öfverhuf-vud så väl för lagfen som för Hket, han uppdrager1 allenast detaillerria åt dern. Vésiren befordrar till alla öfriga Embeten, så väl inom riket, som vid Sultanens hof. Han förer befälet öfver arinéeu, då Mahomets fana skall ut , det vill säga; då rikets sjélfstäridighet är i fara. Janitschar Agä ätven , som hela rikets militairstyrka, står undei* Vesireits befäl. Han är domare i sista iflstansén i alla civila mål, och håller offentlig audiens éil gång i hvarje månad. Alla öfriga ministrarne stå omedélbaiiigen Under lians befäl. Haii är dert ende , som har eil lifvajjt, och en Janitschar Örtå till vaktgöring vid sitt Pålats. Då han går ut har han alltid ett talrikt mfedfölje, framför honom tå“ ga 12 präktiga handhästar, stor militairmusik och flere af hans betjening, som med hög röst bedjä himmelen, att bevara honom. Han har alltid hosi sig en ordonans ifrån hvarje militaircorps, som bär hans befallningar till corpsens chef; äfven åtföljes han af en chef för Tartarernas compagni, hvilka äro rikets curirer; af Tschauschernes chef, dennes corps består af 5öO man, som äro ett slaga polisbetjening, alltid färdiga att utföra hans befallningar. En stor del af hans påger, som äro 80, följer honom äfvensom hans förnämsta liofbe-tjening, hvilken består af 700 persöner ocli dessa bära samma titlar, som Sultanens hofstät; slutligen åtföljes han äfven af 5 skarprattare, färdiga vid hans minsta vink. Han äger rätt, att aflifva hvem han vill, utan annan formalitet än den, att efter exe-eution genom en biljett underrätta Sultanen der-om, såsom ett polisärende. Han bebor Palatset kalladt Pascha Capesé, som Europeerne kalla Otto-maniska Porten. Alla rikets förnämsta Ein-betsmän, som visa sig för honom, böra bocka sig djupt och kyssa fållen af hans klädning.