Guvernörerne i Länen äro äfven domare så väl i civil sotn criminalmål, rnen kunna icke , såsom det brukas i Turkiet, dömma till döden Utan Konungens särskildta tillåtelse; de dömma också heldre till böter, som enligt författningarne skola tillfalla Konungen, men hvaraf de sjelfva behålla största delen. Hvarje Guvernör nödgas hålla en Ageni. vid hofvet för att beva a hans in-teressen, handhalva Guvcrnementes angelägenheter och underrätta huru Kungen är sinnad emot honom. Ifrån Erivan till Tabris räknas 5o Fars seng, det vill säga 20 svenska mil. fordom var hela denna landsLräcka mycket befolkad och väl odlad; der funnos treime ansenliga städer, Nak-schivan, der en Kulombeg residerat; Maraan, hvarest visas en stenhop, som påstås vara Noaks graf, och Sofian; men Abluis den store för att hindra Turkarne alt befästa sig der och finna lifsmedel då deras arméer inföllo i Persien, förstörde städerna och byarna samt boj tllyLtade alla innevånarne. I sista kriget med Ryssarna gjorde Abbas Mirza på samma sätt, han lät härja och uppbränna allt, liJl och med träden; man börjar nu åler att odla landet, bygga hus af ler och ut.-gräfva hålor på kullarne till bostäder. Landet är mycket fruktbärande; ty floden Arax genomskär det och begagnas till vattning, men der synes icke ett enda träd; denna brist ger landskapet ett be-dröfligt utseende. Det finnes ingen ordentlig skjuts i Persien; så snart man anländer till första gränsestad, erhåller man en T s c h op ar (Curir), som åtföljer den resande. Desse Tschopar taga hästar hvar helst de anträffas och ibland älven af resande på vägarna; man kan icke undvara en sådan följesla-