Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 30 november har han i almanackan antecknat på
latin, såsom han vid denna tid vanligen brukade: ”In
specta-culo, ubi Johanna af Montfaucon et Dummerjöns. et
Krusen-berg edebantur.” Krusenberg och Dummerjöns var en
komedi i en akt af de Ville, öfversatt af Sparrschild. Hvad
intryck detta drama gjort på honom känna vi icke; däremot
har han i ett bref till Hammarsköld (H, I, 38) beskrifvit
det intryck, som Kotzebues berömda stycken gjorde på honom.
”Jag menar, att du har läst denna pjes af Kotzebue, och
jag tror, att du snart skall komma att förlika dig med honom.
Personerna speltes äfven ganska väl, i synnerhet Philip af
Hjortsberg. Guntram spelades ock utmärkt väl, i synnerhet den skenen,
hvarest han drar dolken och utropar: ”stål för guld.” Der lyste
röfvareanförarn fram. Fru de Lange, som spelte Hildegard,
utmärkte sig så väl nu som flera gånger genom sin oskyldiga
naivité. Du skulle se henne spela, jag Hr alldeles intagen af
hennes person i denna forntidens drägt, det språk hon talade,
allt tecknade en af flyktade tiders oskyldiga flickor, som, fastän
de ej ägde så många partier och kunde sladdra franska, dock
gjorde sig älskade genom kvinnans högsta prydnad, oskulden
och ett godt hjerta. Ja, dess action var så mästerlig, att jag
tviflar, om någon i Sverige kan jämföras med henne.
Men detta kan jag ej säga om mamsel Franck, som spelade
Johanna. En ful figur, en af debaucher förderfvad och
ut-magrad varelse, steg fram att prädika dygd, precist som en bock
skulle prädika återhållsamhet och måttlighet i en sädesåker.
Och dessutom hvilka anfägtningar! Du skulle tro, att hon vore
aldeles rasande. Förmodeligen anfägtade hela den svinahjorden, i
hvilken Jesus indref djeflarne, sig ej så fasligt, ty snesprång,
dängskutt — jag kan ej finna några mera passande uttryck —
voro så förryckta, att jag i hast trodde mig flyttad på Danviken,
och åskådarne, öfver hvilka en häftig klappningsanda nedkom
från höjden, kunde just ej heller öfvertyga mig om motsatsen.
Men, bror, dåningarne de voro mästerliga, ty hon föll ihop som
en fällknif. Dessutom skulle hon vara sjuklig utaf sig, så det
var ganska naturligt.
Vet du om alla prester i Svea landom, öfverflyttade alla
sina fukter, när andan faller på dem, på en prest, och denne
prest skulle ändå ej Öfvergå hennes sätt att uttrycka sina böner,
ty de vore så att faén, om han feck se en sådan andägtig läsare, ’
skulle ej, om han ock hade kontrakt med blodsunderskrift, våga
att knipa en fattig syndare. Det vore ganska väl, om några af
våra nya adjunkter ville fara dit och lära sig några gester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
