Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera än hvad de vid första anblicken tyckas göra. I
ofvan-stående referat är det redan antydt, att den grundtanke, som
genomgår dramat, ar motsatsen mellan verklighetens och
fantasiens värld, mellan dröm och verklighet.
Såsom redan ofvan påpekadt känna vi icke i detalj detta
dramas tillblifvelsehistoria. Men med stor sannolikhet torde
den kunna rekonstrueras åtminstone i sina hufvudlinjer. Att
Livijn fick lust att skrifva en opera, är ju ej märkvärdigt,
eftersom denna art af drama alltsedan Gustaf III: s dagar
var synnerligen omhuldad i Sverige. Det tyckes emellertid
närmast hafva varit Ewalds sångspel, som intresserat honom
för genren. Vi hafva sett, hur han redan 1803 hade känt
Rolf Krake vid författandet af Gyritha. Det äldsta namn på
en opera, som Livijn nämner ”Balders död”, hänvisar också,
såsom redan nämndt, på Ewald.
Från början var Livijn bestämd på, att operan skulle
hafva nordiskt ämne och trollsätt å la Macbeth. Detta är
själfva utgångspunkten. Men från ett nordiskt ämne i
allmänhet låg det ju nära till hands att tänka på ett
folkvise-motiv. Omöjligt är det icke, att Rääfs stora intresse för de
gamla balladerna på denna punkt inverkat på Clas Livijn.
Att visan om Hertig Magnus lifligt skulle intressera
honom i samma ögonblick, som den dök upp i hans minne
under dessa tankar på en opera, är lätt att inse. Här fanns
rikliga tillfällen till trollsått ä la Macbeth. Hertig Magnus
person måste också gjort ett djupt intryck på honom, så
upptagen,’som han vid denna tid var af Hamlet, af hvilken han
öfversatte stycken i sina bref till Hammarsköld; i Torkel
hade han inlagt en vansinnighetsscen, som han imiterat från
denna tragedi. I visan fann han nu en vansinnig prins, en
drömmare, för hvilken det icke fanns några gränser mellan
det naturliga och det öfvernaturliga. Just en sådan person
passade Livijn för att motivera grundtanken i dramat.
Men många andra krafter hafva vårit i rörelse vid
dramats tillkomst och äro ännu tydligt skönjbara i dess
struktur.
Ett starkt inflytande från tidens balladdiktning spåras
igenom hela dramat. Magnus bindes rent demoniskt vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
