Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som narra en människa till sig; här den vansinnige hertigen,
där den maktlystne Macbeth, som lyder kallelsen. Men det
vSseatliga i båda scenerna är identiskt: dämoniska makter,
som med sitt gyckel drifva människorna ut pä villovägar.
Liksom i Macbeth ^eltager hela naturen i skådespelet. ”Åskan
höres på afstånd, och vågorna brytas mot stranden.”
Hela dramat igenom hafva vi en följd af dylika
öfver-naturliga scener, hvarigenom Magnus sättes i förbindelse med
Hulda. I andra akten sker det därigenom, att han kastar
en ros i vattnet, i det tredje därigenom, att han ropar på
henne. Dessa konster återgå till folktraditionell uppfattning
om, huru människan kan träda i beröring med andevärlden.
Dessutom förekomma åtskilliga andra trollerier, som
åtminstone endast medelbart gå tillbaka till Shakespeare.
Till den senare anknyta sig däremot framställningen af
elementarandarne i andra akten. Bergtroll, älfvor, näckar,
isjörån m. fl. andeväsen myllra fram för att hylla Magnus
och Hulda. Ideen till denna scen är hämtad ur
Midsommar-nattsdrömmen, där Shakespeare gifvit lif åt alla dessa
andeväsen, som sedan urminnes tider befolka germanernas sjöar,
skogar och berg. Alla dessa elementarandar presentera sig
och beskrifva sig på .samma sätt som hos Shakespeare, fast
karaktäristiken visserligen icke är så lefvande och mästerlig.
Det är alls icke uteslutet att Tiecks intresse för
Shakespeare och hans uppfattning af det underbara i den engelske
skaldens skrifter varit af vägledande betydelse för Livijn.
I hvarje fall kände han vid denna tid flera af Tiecks arbeten,
däribland inledningen till Stormen och var särskildt förtjust i
”Mästerkatten”. Men några direkta spår däraf låta icke
påvisa sig.
Däremot har Goethes diktning varit af den största
betydelse vid affattningen af Hafsfrun. Till och med de
inflytelser, som tydligen gå tillbaka till Shakespeare, få först
sin form genom beröringen med Goethe. Andan, tonen,
versifikationen, allt är skapat efter Goethes förebild.
Säkerligen är Hafsfrun den första större diktning i svensk litteratur,
hvilken vittnar om ett så starkt Goetheinflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
