Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En liknande yttring af antisemitism visade sig ocksä vid
samma tid i Sverige. Judarne hade dä fått fast fot under
Gustaf III: s toleranta regering. Flera stora judiska
handelshus hade uppstått. ”De judiska köpmännen,” skrifver
Sjögren,1 ”drefvo importhandel och vexelrörelse till ett omfång,
som förut varit bland vårt folk okändt, och med en
skicklighet, som gjorde dem till svåra medtäflare för de svenska
affärsmännen. Synnerligen märktes detta deras öfvertag i
Stockholm och väckte förtrytelse. Längre fram under årets
lopp drabbades de sjelfva hårdt af den utbrutna affärskrisens
följder; men dessa missöden tjente ej att afväpna den en
gång uppretade afvogheten.”
Tvärtom de judiska konkurserna, hvilka i storlek
öfver-träffade, hvad man förut varit van vid i landet, endast ökade
förbittringen. På riksdagen uppträdde Stabeck med ett
memorial, hvari han framhöll den skada, som judarne vållade
genom sitt ocker, sin import af utländska lyxvaror samt sin
på svenska köpmäns bekostnad förvärfvade rikedom. Han
föreslog med anledning däraf, att ett nytt strängare reglemente
skulle för dem upprättas. Inom riddarskapet och adeln
uppträdde friherre Boye med samma skäl och liknande yrkande.
Röster funnos dock, som höjdes till deras försvar. Så yttrade
sig på riddarhuset Påhlman, som framhöll, att judarne genom
sin flit och förmögenhet äfven med en måttlig
handelsför-tjänst åstadkommit mera nytta än skada för riket.
Snart hade striden äfven spridt sig till tidningspressen.
Grevesmöhlen, hvilken under de närmast föregående åren
riktat en hel serie brochyrer mot de öfvergrepp, för hvilka
han varit utsatt såsom öfverdirektör i
General-landt-tull-kontoret och äfven sedan råkat i delo med baron Boye
angående det finansiella läget, tog judarne i försvar. En
häftig strid utspann sig, under hvilken grofva tillmälen icke
sparades å någondera sidan. Den sista akten af denna
penn-fejd utgjordes af det s. k. ”Litteratörskäbblet’*, i hvilket
bland andra Hammarsköld och Törneblad deltogo såsom
motståndare till Grevesmöhlen, som hade rykte om sig som en
lejd skribent, och hvilken man visste tillhörde Karl Johans
1 Sjögren, O., Earl August Grevesmöhlen. Stockholm 1882. Sid. 69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
