Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett bestämdt drag i den nya tyska nationalitetsrörelsen
var det ingrodda judehatet. Från Luther till Goethe hade
nästan alla stora germanska tänkare såsom Herder, Kant,
Fichte varit ense i denna känsla. Lessing stod ensam med
sin förkärlek för judarne. Omedelbart efter
Napoleons-krigens slut började mot judarne en häftig pennfejd, som
under fem år öfversvämmade bokmarknaden med
flygskrifter, och denna strid följdes särskildt af ungdomen med
deltagande. Alltsedan Moses Mendelssons välsignelserika
verksamhet hade en del af de tyska judarne bemödat sig att
fylla denna klyfta, hvilken skiljde tysk bildning fr&n
judeväsendet. Många af de mera ansedda judefamiljerna i de
större städerna voro redan germaniserade. I Berlins
synagogor predikades sedan början af seklet på tyska. De tyska
judarne i de polska gränsprovinserna följde dock endast
långsamt efter. Då fransmännen höllo sitt intåg, gåfvo de
uttryck åt sitt deltagande för det folk, hvilket skänkt dem
friheten, och Napoleon förstod att smickra den judiska
kosmopolitismen.
Under befrielsekrigen ådagalade endast- en ringa del af
judarne deltagande för det tyska rikets angelägenheter. Flera
af de ansedda judarne förrättade sin värnplikt, men många
höllo sig undan på grund af kroppslig svaghet eller djupt
rotad afsky för vapnens bruk. Vestpreussens judar, som
ännu till hälften försmäktade i polsk smuts, hade föga
intresse för Tyskland. De lösköpte sig i stora skaror, så att
större delen af kostnaden för inrättandet af det tyska
landt-värnet betalades ur de judiska lösköpningsafgifterna. Intet
kunde heller locka dem till arméen. De kunde icke blifva
officerare. Därpå började de stora judiska bankirernas
penningdryghet att visa sig, ofta med parvenyartadt öfvermod.
Rotschilds umgänge och nära förbindelse med Metternich
och Gentz uppväckte äfven motvilja. Hungeråren gjorde
ytterligare sitt till.. Rysliga historier, sanna och falska, om
de judiska procentarnes grymhet lupo rundt hela riket.
Rashatet flammade åter upp. Sessas lustspel ”Unser Verkehr”,
ett bittert hån, riktadt mot de judiska sederna, höll sitt
triumftåg öfver alla tyska scener.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
