Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Djupet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 henning berger
flera hundra rör, avsedda för vattenledningarna, som
här skulle anläggas. Deras sidor glänste av fuktighet.
De lågo härs och tvärs och liknade några okända
vidunder, som i en hord slagit läger och lagt sig
till vila i dimman.
Som jag stod och såg på de stora, bruna
kropparna, rörde sig plötsligt något svart i mynningen av
en av dem och en karl kröp ut ur lerdjurets buk.
Och snart följdes han av flera. Litet varstans
höjdes ett huvud och en lurvig stackare kravlade ut,
sträckte på sig och smög in till staden.
Då ingen mer syntes, valde jag ett rör. Jag såg
mig omkring, men överallt var människotomt. Långt
borta utstötte några tåg klagande visselsignaler.
Jag kröp in i röret och sträckte ut mig på rygg.
Det var ljumt därinne.
En hund utan halsband kom och nosade. Den sprang
bort, då jag rörde på mig.
Rörets tunnelvälvning tycktes mig börja strömma
som brunt vatten. — En vissling hördes då och då.
Så kom sömnen.
Men även i den förnam jag avlägsna tutningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
