- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
133

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svartsjuka. — Skola vi icke hellre uppsöka
en annan plats, där man är ostörd? föreslog
hon misslynt.

Han gav henne förargad med handen
tecken att tiga. Den andra rösten började ånyo:

— Och den unge? Sonen? Vad säger man
om honom? Har han något inombords?

— Man vet ännu icke riktigt, vad han för
i skölden. Från hans militärtjänst förspörjes
visserligen endast gott, han står väl med
alla, förmän som underlydande. Hemma
däremot — — —

Nu förlorade Jucunde besinningen. — Tyst
då, ni dumma människor, utbrast hon med
otyglad förtrytelse. Ser ni icke, att han själv
sitter här?

Det uppstod en förlägen tystnad i
trädgården.

— Nå, nu kan man åtminstone begripa sina
egna ord, murrade Jucunde.

Men Conrad hörde icke längre på henne;
en pinsam otålighet att få återvända hem och
framför allt bliva fri hade gripit honom.

— Jag får väl bryta upp nu, sade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free