Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en flik av sanningen blivit blottad, måste
hon även draga fram den helt och hållet.
— Det står icke rätt till med honom,
medgav hon. lian ångrar sig redan till hälften.
Han beklagar sig över dig, nu efteråt blir
han ond på dig, för vad han lovat dig. Du
har ställt honom mot väggen och satt
kniven på hans strupe.
— Det är icke sant, ropade han häftigt,
men lugnade sig genast. — Nå, han kommer
snart nog att själv inse, att det för alla,
även för honom, är det bästa, sade han för
att övertyga sig själv.
— Vi få hoppas det, anmärkte Anna och
vände sig om för att gå. Men plötsligt vände
hon om och störtade sig bittert gråtande till
hans bröst. — Förlåt mig, för att jag i dag
icke gör annat än gråter hos dig, det är ju
sannerligen icke mitt sätt annars, men jag
vet icke längre varken ut eller in. Jag börjar
nästan frukta, att det aldrig mera kan bliva
bra igen.
— Men det är ju bra, min kära flicka.
Hon skakade på huvudet. — O nej, o nej,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
