Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL LARSSON
333
Bardasången.
—
I stora foyern i Kungl. teatern.
Detta dekorativa arbete, som närmast efter de
allvarliga museibilderna fyllde de båda ateljéerna, var av
lättare och mera glättig art det gällde nu att smycka
det nya operahusets foajé. En livfull takmålning med
svävande figurer, det basunblåsande Ryktet, sett i förkortning
nerifrån, och en flock små genier som leka med
blomstergirlander, och med en svensk flagga som med en
pappersdrake, och kring väggarna en följd lunettbilder med
fantasier över svenska ämnen, lämpliga för denna plats:
folkvisan, bardasången, medeltidsmysteriet, Karl den elftes
karusell, den gustavianska operan, Jenny Lind allt lätt
stiliserat, lekande spirituellt, stämt i ljusa, glada färger.
Målningarna utfördes på duk.
-
Carl Larssons uttryckssätt är nu på 1890-talet ett
annat än man förut varit van att förknippa med hans namn.
Han är numera lika litet den flyktige illustratören som han
är den raffinerade akvarellisten med det förfinade färgvalet
och den eleganta penselföringen. Teckningen är onekligen
fortfarande huvudsaken för honom, men dessa operabilder
t. ex. äro likväl från början sedda som målningar, och
fordran på dekorativ helhet är lika uppenbar i deras
färg-Verdandis småskrifter. 135.
3.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>