Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidner, Leopold; men Bellman; men
Tho-rild; men Oxenstierna, Adlerbeth,
Rosen-stein, Lehnberg; men Armfeit och
Schrö-derheim; men Fru Lenngren, Fru
Schrö-derheim och Gracerna Fersen; men
Karsten, Sten borg, Viderberg, De Broen;
men Schylander och Hjortsberg; men
hvem skulle hinna uppräkna alla
ryktbarheter från denna glädjeyrande
e-pok? Gustaf, som så väl förstod att
uppskatta den adel af gudahögt ursprung,
som naturen ensam och ingen monark
förlänar, i snille och skönhet: hvarföre
hade han ej äfven sinne för den högsta
af all adel: dygdens! Hvarföre värderade
han ej förtjensten af djupa insigter, af
långa mödor, af denna fasthet i lynne,
tanke- och handlingssätt, som gör
medborgaren till en man för sig! Det var
icke hans skull, att dessa egenskaper
stundom tillika fÖrefuunos hos dem, han
gynnade; ty genom de förra hvarken
ö-kades eller minskades hans ynnest.
På denna mellan godt och ondt
skiftande styrelse följde
FörmyndareRege-ringen. Den hade sina ljusa och sina
Toll, Lagerbriug, Rosenblad, Edelcrantz,
Låstbom och — Ugglas tillhörde mera
Gustaf Adolphs än hans faders period, och
Ghapman meddelade glansen af sitt rykte åt
begge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
