Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”resignation si angelique qifon aurait
”dit qu’elle en jouissail au lieu d’en
”étre afjUg/ée”
1 Gustaf 1IIS glädjedruckna cirklar
utdelades statens emheten såsom pris åt
omgängestonen. 1 Gustaf Adolfs
glädje-torna hof spelade denna en alltför
underordnad roll, att inverka på
statsangelägenheter. Religronssvärmeri och den ty
värr icke sälsynta Konungsliga
inbilskheten om en outransaklig vexelverkan
mellan makten och visheten, mellan
viljan och förmågan, beröfvade Gustaf
A-dolf mer och mer bruket af sitt förstånd,,
hvilket ”favoriters smickrande tropp” i
allmänhet ej finna sin räkning vid att
upplysa, och hvilket, om det —
horri-bilc dictu! — varit motvägdt af en
råd-plägande Senats Veto i ärenden af
genomgripande vigt, såsom frågor om krig
och fred, m ni., ej förmått bringa
honom sjelf och landet i det djup af
olyckor, af hvilka man redan haft en
försmak under den ollrådande Carl XII,
men som voro helt ocli hållet okända,
så länge Spiran och Namnstämpeln
dvälj-des på samma hycmle.
Det var i statsmannavärf Gustaf IV
betedde sig oefterrättligt. Öfverallt, der
ingen annan beräkning var af nöden, än
öfvertygelse om sanning och rätt, kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
