Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad som borde afgöras var, om
Konungen äger rätt att legitimera, eller icke?
Ibland fura majestatica antaga
juris-publicisterne uti alla länder: att
resti-tuera famam och legitimera spurios,
hvilka rättigheter collective och
oskiljaktigt*. anföras. Utan att i någon
Regeringsform om förmälas, hafva ock dessa
rättigheter uti alla tider af Svenska
Konungar varit utofvade. På detta sätt äro
uti Svenska Riddarhuset upptagne:
Gyl-lenhjelm, Wasaborg, Carlsson och
Hes-senstein, af Kungliga blodet, och utaf
adeligt ursprung Rosenhane och
Orne-vinge, den förre af ätten tre Rosor, »le
sednare begge oägta soner af Grefvar
Brahe. (Engeströin uppräknar sedermera
en mängd fall, från och med en Major
Uggla, under Drottning Christina, till
och med Grefve Stedingks barn i våra
dagar. De sällsammaste äro år 1728,
således efter den Regeringsform, som
mest inskränkt Svea Konungars makt, då
Konung Fredrik gaf restitutionem jamen
åt en viss Fröken Eva E..., som fram-
lidne Statsrådet Adlersparre utgifna
"Historiska handlingarna” bekräfta ytterligare, att
första uppsättningen af vår konstitutionella
Uådgifvarepersonal ej var så skuggrädd för
publicitet, som Konseljlcdamötcr i sednare
tider blifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
