Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”It’hom me absurde est celui qui ne
change jamais”
Efter Mörner vandrade finansportföljen
ånyo 1’- är mellan Järta och Fredenstam,
till dess den hamnade hos Klintberg.
Denne man — mindre af gamla systeiner, än
af gammal slentrian — rufvade den,
såsom honan äggen, utan att deraf vardt
någon lefvande allöda i handling. Han
tillverkade sitt mästarprof, i
Propositionen till 1817—1818 arens Riksdag om
Statsverkets tillstånd och behof; till
livil-ken Proposition konceptet länge fanns
tillgängligt för hvem helst, som hade
lust att inflicka någon stump af sina
i-déer. 1 valet af denne embetsman till
detta embete lemuadea ett ytterligare
vedermäle af tidens skarpsinnighet att
framdraga subjekter, äfven då de hemtas
utom deu vanliga kategorien af
kandidater. Under sitt fyra-åriga
statssekte-riat åtnjöt Klintberg merendels
tjenstle-dighet. Än var det Skogman, än
Lands-höfding Törne (hvilken dock ej emottog
förtroendet), än Kunslirådet Hegardt, som
under tiden förordnades att förrätta
tjeu-sten. När, efter Edelcrantzs död,
Klintberg 1821 återvände till
CommerceColle-gium, såsom President, derifrån han
såsom CoiumerceRåd utgick 1817, erhöll
Skogman portföljen, och innehar deu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
