Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i bilt rike. Det var denne samme Ru«
deuschöld, utom hvilken Lovisa Ulrika
aldrig- blifvit Adolf Fredriks gemål, och
d<?ras son, Carl XIII, som dömde
Ruden-schölds dotter till schavott och tukthus,
således bokstafligen aldrig funnits.
Det är ur Rudenschölds egen mun
läsaren bör höra berättelsen om denna
minnesvärda omständighet i hans egen och
Frihetstidens karakteristik. Vi låna
der-fore följande stycke ur hans anteckningar:
”Ar 17(51» ÖlVergick mig, tillika med
"flere Riksens Råd det ödet, att blifva
"förklarad Riksens Ständers förtroende
"och således Råds-embetet förlustig.–––––
’’Ar 1768 hunde, hvad som
förmodligen lände mina förföljare till så
myc-"ken harm, som det var mig en
vederkvickelse och en angenäm tidpunkt af
"min lefnad. Konungen i Preussen
å-••stundade nu att i verket uppfylla hvad
”han både muntligen och skriftligen
försäkrat: att taga en uppriktig del i hvad
”mig hända kunde. Sedan Hans Maj:t
"af den i Preussisk tjänst stående
Gene-"ral Hård, hade underrättat sig 0111 den
"belägenhet, hvari jag råkat, anbefaldtes
"han, att gifva mig tillkänna Hans Maj:ts
”åstundan, att för min öfriga lifstid se
"mig hos D.ess Person, hvarvid jag hade
"<•11 anständig pension att förvänta, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
