Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter ett orubbadt tjugotvåårigt fredslugn, inseglet
på ett krig, som i Tyskland utgjorde ett beständigt
triumftåg och i Norrige slöt med en förening, om hvars
lyckliga tillvaro Svenskarne hvarje 4 November
ytterligare öfvertygas, genom flaggor på Skeppsholmen och
dundret ur dess kanoner, genom en hög välgångsskål
vid Kungliga taffeln och garnisonens hvita plymer,
klagas ännu, under Carl Johans ärorika spira, mer eller
mindre högljudt, med mer eller mindre skäl öfver
tryckande skattebördor. Intet under således, att deras
tyngd skulle utpressa en billig klagan under och kort
efter det förstörande krig, som vid Nittonde seklets
gryning, genom Gustaf IY Adolphs hallstarrighet,
fullkomnade de lidanden och de förluster , hvilkas tömiga
stråt Carl XII:s hallstarrighet vid början af det
Ader-tonde tvingade Sveas söner att beträda. Det var
naturligt att utskyldernas betydliga belopp skulle framstå
i hela sin åskådlighet på debetsedeln, tillhörig De Geer,
Sveriges rikaste magnat. Också förevisade han denna
under Riksdagen 1809 för någon på Riddarhuset, med
tillagd reflexion om den oerhörda kontributionen;
hvar-till den andre svarade blott med utropet: ”Gud gifve,
att jag hade en sådan debetsedel!”
De Geer kallades till Landtmarskalk 1823. Hans
företrädare vid Sveriges sex Riksdagar innevarande
århundrade hade varit: Brahe, under hvars presidium
det stormiga uppträde agt rum, som medfört de be-
och sedermera försätta dem i samma skick sora förut;
hvarom allt berättelserna stått att läsa i Tidningen
Fäderneslandet vid slutet af året t83a och början af är
■ 833
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
