Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och som omtalades i Allmänheten under benämningen
”Elirenborghska Riksdagen der äfven Herrar Anckar-
jvärd stundom infunno sig.
Redan vid eller innan Riksdagen 1828—1830 hade
Statssekreteraren Skoginan öfversatt och till framlidne
Prosten Grefve Schwerin dedicerat Laflttes lära om
fondsystemet. Sedermera utgaf Grefve Björnstjerna (en
af detta systems entusiaster) frän trycket i England:
”Engelska Statsskulden, dess inflytande och förvaltning,
betraktade ur en olika synpunkt med S*r Henry
Par-nell, i hans arbete om Finansreform, afM. B.” Denna
skrift promulgerade Agardh i Svensk öfversättning ”ined
ett företal om Statsskuldssystemets allmänna grunder af
G. A. A.” Detta företal åter, utgörande en tredjedel
af hela skriften, fann dennas författare så sinnrikt,
öf-vertygande och instämmande med sina åsigter, att
Björn-stjerna utgaf det med få förändringar såsom sina egna
i en ny brochyr i London, under titel: ”Jnfluence of
the public delt over the prosperity of the Country.”
Till råga på mystifikationen, blef Herr Statssekreteraren
för Finansärenderna så intagen af denna sistnämnde
skrift, det han skyndat att rikta Sverige med en
öfversättning deraf, under rubrik: ”Om Statsskuldens
inflytande på Englands välstånd.” Man har således
A-gardhs Svenska företal till Bjömstjernas öfversatta
bro-chur, först siirskildt utgifvet af den sednare i England,
och derefter, ånyo försvenskadi af Skogman, i tryck
här allmängjordt. Det kan man kalla oförtrutna
arbetare i vingården ! Om systemets fördelar äro svarande
mot dess anhängares underkunnighet om sina källor*
beskaffenhet, så kunna Riksens Ständer ej nog hastigt
antaga Regeringens uppmaning i Propositionen rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
