Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanningar hade behof af offret ntaf hans lif. Hos ingen
väckte den nye tronföljaren likväl större förvåning, än hos
en utskickning af Stockholms borgerskap, med hvilken han
utbredde sig om handel och finanser. Det tycktes som
hade hans lefnad varit uteslutande egnad åt dessa ämnen;
ty sådan sakkännedom och vidd i åsigter utvecklade han
under detta samtal.
Det var derför ej att undra öfver, att hans ankomst
åstadkom ett allmänt rus af fröjd; rus i ordets alla
bemärkelser. Ännu medan Skeppsholmens salutbatteri fy Ide
nejden med rök och dunder, knallade champagnekorkar,
under yrande glädje, på källare och värdshus, och lägre
ned i samhället — på krogar och näringsställen — flöt den
inhemska nektarn: bränvin. En fransysk nipperhandlerska,
som bosatt sig i Stockholm och nu var ute för att åse
ståten, utbrast, då kronprinsens vagn rullade förbi henne,
under det hon, hänryckt, fattade sin granne ganska hårdt
i armen: “F... comme cela est beau!“*) Stockholm, som
genljöd af förtviflans suckar vid underrättelsen om
kronprinsen Karl Augusts död den 28 maj, som röt af raseri,
skälfde af fasa, då riksmarskalken Eersen af en vilseförd
hämdlystnad sönderslets den 20 juni — rasade af
hänryckning den 2 november, allt samma år, då kronprinsen Karl
Johan gjorde sitt första intåg i Sveriges hufvudstad. Man
hade den återstående delen af dagen ej annat ämne för
samtalen, än Titushufvudet med de svarta lockarna,
örnnäsan, ögonens ljungeldar, den majestätiska hållningen,
vunna och växande lagrar. Den mättade nyfikenheten födde
en omåttlig förtjusning.
Då första kanonskottet tillkännagaf att prinsen befans
inom hufvudstadens område, började Karl XIII att skälfva,
alldeles som när han undfick underrättelsen om Karl
Augusts död. Hedvig Elisabeth Charlotta förklädde sin
våldsamma rörelse under ett tillgjordt skratt, i det hon låtsade
roa sig åt några af grefve Eobert Rosens infällen, och Sofia
Magdalena lät gifva sig droppar på en sockerbit;
hvar-emot Sofia Albertina med ostördt lugn i en
fönsterfördjup-ning afbidade intåget.
Det var ett högtidligt rörande ögonblick, då den gamle
kungen första gången slöt sin kronas utkorade arfvinge i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
